Nu när jag väl har tid att hitta på saker då är alla man pratar med plötsligt upptagna. Har kopplat in extraskärmen jag fick låna av John, och nu när CRT-skärmen (den tjocka som alla klagar på att jag använder) och plattskärmen står bredvid varandra går det väldigt tydligt att se skillnaden. Plattskärmen har överdriven färgåtergivning, mycket sämre kontrast (ingen skillnad på olika väldigt mörka nyanser, allt är svart) och uppdateringsfrekvensen gör det fånigt svårt att spela Stepmania eftersom pilarna istället för att i ett jämnt flöde glida upp istället hackigt hoppar sig uppåt. Dom tre saker som är bra med plattskärmen är ljusstyrkan, som ojusterad nästan gör ont i ögonen, samt att den väger tolv-femton kilo mindre än den stora skärmen och tar mindre plats. Utmärkt att slänga över MSN och kanske Media Player på.

Jag har ätit både frukost och lunch, jag har fixat med datorn, jag har tränat lite och jag har tvättat, men jag har fortfarande inte klätt på mig utan sitter fortfarande i morgonrock. Det är riktig söndags-feeling, på fel dag. All min rock/hårdrock/metal går på shuffle och Led Zeppelin, Foo Fighters och Creedence blandas med System of a Down, Rage Against the Machine och In Flames. Har hört ryktas att både Elin och Milly börjar förstå sig på metal, bl a tack vare Johan. Mycket trevlig måste jag säga. Det tar tid, men jag tror alla, om dom vill, kan upptäcka en liten djävul inom sig som får leva ut sina känslor genom musiken och lugnar ner sig med hjälp av lite death metal.

"Icke detta gör ensamheten till en pina: att ingen finns som delar min börda, men detta: att jag har endast min egen börda att bära." - Dag Hammarskjöld