Alla inlägg under mars 2009

Av Nandi - 30 mars 2009 19:45

På onsdag träder den otroligt rättssäkra och fantastiskt demokratiskt genomdrivna IPRED-lagen att träda i kraft! Politikerna (varav några jag hoppas att du hjälper mig byta ut i EU-valet i vår genom att rösta PP, V eller MP) känner sig säkert nöjda med att ha ställt upp på den stackars medieindustrins krav om att få bedriva legaliserad ekonomisk utpressning mot politikernas väljare, dom där jäkla medborgarna som inte gör som dom blir tillsagda.


Goda nyheter finns dock för oss som inte alls tycker att allting på Pirate Bay finns på Spotify och som av någon anledning inte förstått hur Spotify ska fungera när vi vill lyssna på musik i MP3-spelaren. Många av er sitter med trådlösa routers och modem hemma och med hjälp av dessa små manicker kan ni kraftigt försvåra för Henrik Pontén och resten av antipiraterna att bevisa att JUST DU laddade ner det senaste avsnittet av Scrubs. Om ni öppnat era nätverk och delat med er av era uppkopplingar precis som ni delar med er av era filer, så kunde det ju lika gärna ha varit grannen, polaren som kom över med sin laptop eller någon som satte sig på en parkbänk utanför ditt fönster som fildelade!


Emma på opassande skriver bra om sitt Ipredia.


"Sharing is caring" - ökänd pirat

Av Nandi - 25 mars 2009 13:32

"I den svenska debatten framförs ofta krav på att vissa åsikter inte bör omfattas av yttrande- och tryckfrihet. Vi förstår att många budskap kan uppfattas som kränkande men vi menar bestämt att detta är en normal del av ett demokratiskt samhälle. Låt oss bemöta varandras argument, inte förbjuda varandra att sprida dem."


Så står det på beskrivningen av Facebookgruppen "Försvara yttrandefrihet och tryckfrihet" som jag nyligen gick med i. Jag skrev om internetcensuren och yttrandefriheten för inte allt för länge sedan, men det är värd att tjata om. Jag blev påmind om det idag av Rick, som skrev ett läsvärt inlägg om den med anledning av att Tele2 vägrat skriva under den nya censurlistan.


Företaget får nu skit för att man sägs skydda pedofiler, men det bör snarare hyllas för att det står upp för friheten och integriteten på internet. Den nya censuren ska även gälla sidor som länkar till sidor som finns med på listan, och som vi redan vet efter diskussionen i Pirat Bay-rättegången är ett angrepp på länkandet ett angrepp på internet som företeelse. Skulle jag kunna ställas till svars för innehållet på Ricks blogg om jag lade upp en länk till den så skulle jag förmodligen inte vågat länka till den så som jag gjort här ovan. I längden skulle det i princip döda stora delar av internet. Som Rick påpekar innebär ett "förbud" mot att länka till sidorna på censurlistan ett "förbud" mot att publicera själva listan också, eftersom listan består av just adresserna, länkarna, till dom censurerade sidorna. På så sätt blir det i princip omöjligt att diskutera listan på internet. Skulle någon lägga upp listan på sin blogg skulle den bloggen plötsligt klassas som barnporr och bli censurerad.


Tele2 ställer inte upp på detta och det ska dom ha en eloge för!


Om internetcensur överhuvudtaget ska finnas så måste den hållas på absoluta minimumnivå. Vi kan inte fortsätta kritisera Kina för internetcensur om vi fortsätter att utöka den själva.

Såg föresten vid sidan av artikeln i Aftonbladet, på länkarna till bloggar om artikeln, att: "Aftonbladet.se ansvarar inte för det som står i bloggarna." Se till att det kan förbli så!


Läs mer om internetcensuren i "demokratier".

Av Nandi - 22 mars 2009 16:03

DN:s rapportering

Motkafts fördjupning


Därför läser jag på Motkraft. Det kan vara intressant att veta mer om bakgrunden, få en fördjupning.

Av Nandi - 22 mars 2009 12:46

Jag kom över denna kommentar när jag ögnade igenom Piratpartiets diskussion angående en eventuell uppmaning till dom förtroendevalda att ge minst 10% av den beskattade inkomsten till partiet för att på något sätt visa sin tacksamhet för det arbete som alla inom partiet lagt ner för att den förtroendevalde skulle få chansen att sitta i den positionen. Kände att jag ville dela med mig av det i och för sig ganska självklara resonemanget då jag tror att det är något som många inte reflekterat över.


"En lite filosofisk utläggning om detta med höger och vänster i förhållande till synen på avlönade förtroendevalda:

Historiskt sett så har det alltid varit så att högerns parlamentariker ofta offret en traditionell karriär i näringslivet för att ägna sig åt politiken, och därför hävdat att det politiska engagemanget varit en ekonomisk uppoffring, de har helt enkelt fått mindre betalt som politiker än de haft annars.

För arbetarrörelsen har det motsvarande förhålandet varit att man som anställd politiker normalt sett fått en skyhögt högre lön än man annars hade kunnat drömma om.

Därför har det utvecklats kulturellt olika synsätt på detta med hur man ser på lönen. För vänstern har det varit en självklarhet att man ska dela med sig till det parti som har hjälpt en att komma i åtnjutande av den höga lönen, för högern har det harit att partiet ska vara tacksamt för att man uppoffrar sig ekonomiskt för att företräda partiet.

Jag säger inte att det ena eller andra synsättet är korrekt, men det kan vara intressant att fundera över det i de här termerna för att förstå varför det finns en konflikt.

/Jörgen"
 

Detta framgår också av Ricks (partiordförande och f.d ung moderat) kommentar som kom innan den ovan nämnda kommentaren.


"Den första premissen säger att det är "generöst tilltagna löner" man får som riksdagsledamot. Då de flesta av oss som arbetar inom IT i huvudstaden ligger på en lön mellan fyrtio och sextiotusen, så är lönen inte alls speciellt generöst tilltagen. Ofta innebär snarare ett förtroendeuppdrag att man går ner i lön. Det innebär alltså i merparten av fallen att den ersättning som utgår för förtroendeuppdraget som t.ex riksdagsman skulle matchat det man i stället skulle haft i näringslivet som t.ex IT-chef i Stockholm, och i många fall når riksdagsersättningen inte upp till den lön man skulle haft i näringslivet."


På något sätt förutsätter ju detta att man anser att en lön på 40-60 tusen eller mer för exempelvis ett IT-jobb är helt befogad, vilket jag helt enkelt inte håller med om. Så där står vi och trampar, en till höger och en annan till vänster.


Som väljare skulle jag inte vilja ha en representant som ser det som en uppoffring att vara förtroendevald, att ta sig an en politisk uppdrag. Jag vill ha någon som ser det som en ynnest att få chansen att arbeta för det man brinner för, att få förtroendet att representera andra. Lönen bör då inte spela någon roll så länge man har råd att överleva och mår bra. Andra bör väl inte jobba med politik, eller?


Av Nandi - 21 mars 2009 11:05

Den 20 maj börjar förtidsröstningen till Europaparlamentsvalet 2009. Jag hoppas innerligt att svenskarna tar med storerbrorssamhället i kalkylen när dom går och röstar. Då kan vi förhoppningsvis efter valet fira att EU fått åtminstone en ny besättningsmedlem som kan hjälpa till att hissa folkets Jolly Roger-flagga och styra oss bort från övervakningssamhället, vars land redan är i sikte. Denne nya besättningsmedlem blir eventuellt Christian Engström, vice ordförande i medborgarrättsrörelsen Piratpartiet, som står överst på partiets valsedel. Med denna nya ställning kommer många möjligheter, men också mycket ansvar.


Piratpartiet är ännu inte ett parti som håvar in en massa bidrag från staten, så som riksdagspartierna. Det hålls igång tack vara frivilliga bidragsgivare, s k Guldpirater, som under februari samlade in 55 268 kr. Partiet har ännu inga anställda, arbetet sköts av hängivna medlemmar.


Röstar vi in en Pirat, kanske Christian, i EU-parlamentet, så kommer denne Pirat tack vare den totalt omoraliska lönehöjningen i EU att tjäna 86 000 kr i månaden på att föra vår talan där. I dagsläget är parlamentarikernas lön 54 500 kr i månaden, höjningen sker den 14 juli. Jag ställer mig frågan hur denne Pirat-parlamentarikers lön kommer att synas på Piratpartiets donationsstatistik? För mig är det uteslutet att någon skulle behöva en lön på 86 000kr i månaden, 54 500 kr är redan det i överkant. Visst får man jobba och resa väldigt mycket, men man gör det väl ändå av övertygelse om att Piratpartiets frågor är avgörande för demokratins framtid?



När en person i partiet kan mäta sin inkomst med hela partiets omsättning känns det lite lustigt. Vilken Piratpartist ska man sätta sitt kryss på på valsedeln om man vill se ett stort klirr i kassan för partiet, ett ordentligt klirr som kan gå till kampen för demokrati och mänsklilga rättigheter här hemma?

"Jag tycker att redan det lönesystem som vi har i dag är horribelt. Jag tycker inte att man ska berika sig på politiskt arbete." - Eva-Britt Svensson (V), EU-parlamentariker

Av Nandi - 19 mars 2009 22:05

Kandidatprogram i journalistik, retorik eller demokrati och mänskliga rättigheter? Tre möjliga och, i mitt tycke, mycket intressanta alternativ för vidare studier. Men vissa utbildningar finns bara i Stockholm och hur lätt är det att bo där till ett rimligt pris? Andra finns i Lund och Malmö, vilket i och för sig skulle funka, men jag känner mig av någon anledning inte så lockad. Norrland är uteslutet, där skulle jag bli totalt deprimerad i vintermörkret. Sen kommer man till frågan om arbetsmöjligheter. Ska man plugga journalistik där jobbutsikterna ser väldigt dåliga ut för dom som börjar studera i år eller nästa år? Ska man strunta i alla prognoser och bara köra på det som verkar roligast och som engagerar en mest och sedan strunta i om man blir en av alla arbetslösa akademiker, eller ska man rent av strunta i allt och gå en kvalificerad yrkesutbildning istället? Jag är glad att jag valt att skjuta upp beslutet ett år till.


"To me education is a leading out of what is already there in the pupil's soul. To Miss Mackay it is a putting in of something that is not there, and that is not what I call education. I call it intrusion." - Muriel Spark

Av Nandi - 17 mars 2009 17:24

När man beskyller medborgarna för att vara ansvariga för vägen mot storebrorssamhället, då har man gått för långt. Det är så absurt att det nästan är svårt att argumentera emot då argumenten är så självklara. Att påstå att folket är för olydiga för sitt eget (läs företagens) bästa och därför måste tyglas med hårdare lagstiftning, det håller bara inte. Då har man helt tappat demokratiperspektivet, där det ju är folket som indirekt styr över sig själva, och istället bestämt sig för att blicka från maktens position ned mot folket som man anser sig ha rätt att kontrollera. Man beskyller piraterna för att IPRED klubbats igenom, men piraterna har stöd från halva befolkningen i det här frågan. Vill folket inte kriminalisera fildelning ska så ska det inte bli så i en demokrati. Om det skulle innebära slutet för kulturen som vissa verkar påstå, då skulle folk förr eller senare inse att det är orimligt och lagstiftningen skulle ändras, men denna gång med folkligt stöd. Det är folket som ska styra, inte företagen, oavsett om det folket vill är rimligt inom ramen för sunt förnuft eller inte och oavsett om det skulle förstöra för vissa företag eller gynna andra.


Jag tycker det verkar som om detta land skulle behöva en påminnelse om vad demokrati och mänskliga rättigheter faktiskt är. Varför inte införa det som ett eget ämne i skolan, redan från mellanstadiet? Varför inte lära unga dom mänskliga rättigheterna precis som vi proppar i dom gångertabellen? Varför inte samtala med ungdomar om varför vi har demokrati och varför dom mänskliga rättigheterna ser ut som dom gör? Varför inte låta ungdomarna själva granska vår egen värld och peka på platser eller tillfällen då vi frångår våra ideal och värderingar och låta dom komma med egna förslag på lösningar?


För några år sedan införde man Religion som obligatoriskt ämne på gymnasiet. Nu vill man även göra det med Historia. Demokratin och dom mänskliga rättigheterna är ju den absoluta grunden för vår samhällsuppbyggnad, vårt sätt att leva och tänka. Är inte detta område värt mer än några enstaka avsnitt på SO- och samhällskunskaps-lektionerna om man har tur och får en lärare som bryr sig?


Jag tycker rent spontant nu utan att ha bollat det med någon annan, att man borde ha ämnet "Demokrati och mänskliga rättigheter" i åk 5 och 8, samt som obligatorisk A-kurs på gymnasiet. Detta ämne skulle kunna få "sno" lite tid från samhällskunskapen och eventuellt historian eftersom det även bör sättas in i ett historiskt perspektiv. Undervisningen skulle främst bestå av samtal och diskussioner mellan elever och lärare, oundvikligen med en lite filosofisk karaktär, där man inte bara genom samtal lär eleverna innebörden av demokrati och mänskliga rättigheter, utan mer fokuserar på att få eleverna att argumentera för dessa. Eleverna ska kunna förstå varför dom mänskliga rättigheterna är utformade som dom är och varför vi har demokrati. Eventuella motargument mot dessa grundläggande värderingar ska eleverna lära sig bemöta.


Samhällskunskapen skulle fortfarande kunna behålla delen där man beskriver hur vårt demokratiska system fungerar rent praktiskt idag, men "Demokrati och mänskliga rättigheter" skulle få uppgiften att motivera våra ideal och värderingar, skapa en djupare förståelse. Är det bara jag som ser ett problem i behov av lösning?


"So long as we have enough people in this country willing to fight for their rights, we'll be called a democracy." - Roger Nash Baldwin

Av Nandi - 15 mars 2009 09:45

Det är svårt att inte fascineras av den sydamerikanska vänstervågen. Saker genomförs som man själv bara fantiserar om, som att ta mark från rika jordägare och ge till den fattiga ursprungsbefolkningen, saker som man inte alls tror är möjliga i verkligheten. Venezuelas Hugo Chavez står i spetsen för det fåtal av världens ledare som öppet vågar fördöma USA:s maktspel i världen, och för det får dessa vänsterledare lida eftersom USA satsar stort på att finansiera och konspirera med den politiska oppositionen för att störta dom.


Vänstern är kraftigt på väg framåt i El Salvador också, efter 17 år av fattigdom och otrygghet under en högerregering. Allt lär inte ordna upp sig på en gång bara för det, men det är ett klart steg i rätt riktning om man vill råda bot på problemen. Där tar högern till samma medel som här hemma för att försöka skrämma folk från att rösta vänster - kommunismanklagelser.


Självfallet är inte allt dessa ledare gör bra men så är det ju alltid. Dom kämpar dock med mål att utjämna dom extrema klyftorna mellan fattiga och rika, mellan högerns rika landägare och företagare och vänsterns utsugna arbetare och ursprungsbefolkning. För detta är dom djupt hatade av många.


Här hemma verkar utbildningsminister Jan Björklund fortfarande tro att kommunismens idealsamhälle är proletariatets diktatur. Han har missat att detta bara är en "övergångsfas" och att det riktiga kommunistiska samhället kommer efter. Han måste också ha missat att Vänsterpartiet använder demokratiska metoder, kämpar för demokratiska och medborgerliga rättigheter, är motståndare till den odemokratiska maktcentraliseringen som EU medför och ställer sig emot storebrorssamhällets kontroll och övervakning. Att ens lika detta vid Stalins misslyckade kommunist-Ryssland är ju rent komiskt, men tyvärr tror jag att många går på det. Tjatar man tillräckligt mycket om något så kan folk till slut börja tro på det. Och lyckas han med att övertala svenskarna om att Ohly och hans likar kämpar för en värld inspirerad av Stalins Ryssland så kan vi nog hälsa hem. Björklund och hans allierade styr oss med rak kurs mot övervakningssamhället, bort från demokratin.


2003:

- Valet av Ohly är första gången sedan Berlinmurens fall som det väljs en
kommunist som partiledare i Sverige, säger Jan Björklund, förste vice
ordförande i folkpartiet.


—Sverige kommer att få skämmas med en kommunist som ledare för ett parti som är representerat i regeringskansliet, säger folkpartiets vice ordförande Jan Björklund. 


2008:

- Det får mig att rysa. Lars Ohly är kommunist och han har ägnat stora delar av sitt vuxna liv åt att försvara kommunistiska massmördare i olika delar av världen. Nu ska ha få utforma socialdemokraternas nya utrikespolitik. Det är oerhört obehagligt, säger han.


- I grunden är det väl ingen som tror på att han vid femtio års ålder plötsligt kom på att kommunismen var felaktig. Han är en tvättäkta kommunist, säger Jan Björklund.


2009:

- Mona Sahlins beslut att ta in kommunisterna är historiskt, sa Björklund.


Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3 4
5
6
7 8
9 10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Länkar

Kategorier

Arkiv

RSS


Skapa flashcards