Fick idag reda på att någon hänt med Max dator. Den hade fungerat fint men så helt plötligt hade det blivit s.k BSOD (Blue Screen of Death) när man man skulle starta Windows. Plötsligt kändes det som om allt arbete jag lagt på att den varit förgäves. Först drabbades jag av lite skuldkänslor eftersom det kändes som om det på något sätt var mitt fel. Men när jag frågade så visade det sig att det blivit likadant på båda operativsystemen (Vista och XP) samtidigt. Det tyder på att det inte har med operativsystemen att göra utan med själva datorn, hårdvaran. Om det är ett gott eller ont tecken vill jag inte svara på, men då är det i alla fall något jag inte kunnat påverka. Ett tips till alla som råkar ut för att datorn plötsligt inte startar ordentligt, kommer in i Windows, är att trycka F8 precis när Windows ska starta. Då kommer det upp en meny där du kan välja att starta med senast fungerande inställningar, eller om inte det funkar, felsäkert läge. Ofta försvinner felet då, eller så har man i alla fall chansen att rätta till det. Startar inte datorn ens i felsäkert läge, då är det något större fel som antagligen kan lösas med en ominstallation av operativsystemet. Om inte heller det fungerar tvingas man resetta BIOS och felsöka hårdvaran och det är betydligt krångligare. Det med Max dator känns i alla fall rätt surt eftersom det fungerade så bra innan.

Jag är cykelsugen men Manne svarade inte när jag ringde. Han är ju ledig på onsdagar och brukar ha lust att dra ut. Nu tvingas jag vänta till eftermiddagen då jag kanske kan få med Emil, Oskar, Andis eller nyförvärvade Hannes. Att få med mig Tim vågar jag tyvärr inte hoppas på.

Var föresten på Intersport häromdagen och fick reda på vad jag får i lön och när jag ska jobba. Mellan den 1 juli och den 16 augusti kommer jag jobba 9:15-18:15 tis-fre. På lördagar kommer jag jobba 9:15-16:00. Söndagar och måndagar kommer jag vara ledig, så det är dom dagarna och på kvällar ni ska ringa och fråga om jag är på att hitta på något!

"Those parts of the system that you can hit with a hammer (not advised) are called hardware; those program instructions that you can only curse at are called software." - Okänd

Dagarna flyger förbi i rasande takt måste jag säga. Lite tråkigt tycker jag då jag gärna drar ut på tiden fram till sommarlovet en månad eller så.

I lördags var vi i Tomtbod och firade Ingas födelsedag. Jag satt inne i en utav fiskebodarna vid en brasa större delen av tiden och diskuterade politik bland annat. När vi skulle åka hem slog det mig att vägarna ute på södra Gotland är roliga att köra på och inte särskilt trafikerade, så jag erbjöd mig att övningsköra. Mamma tyckte jag var lite knäpp eftersom vi var 5 pers i bilen och det bara var jag som var något sånär normal. Det var roligt och gick bra. Dock blev jag aningen stressad ett tag och missade att stanna vid en stopp-markering. Det kom att störa mig resten av dagen och jag kan förmodligen inte släppa det helt på några veckor. Sådan är jag coh därför unviker jag helst att utsätta mig för situationer där jag kan göra misstag.

Igår var det söndag, vilket brukar innebära en grå dag när det man har minst olust med är att sitta och läsa. Så blev det också en stor del av dagen, fram till klockan halv 5 då jag övningskörde  ut till Klinte. Vi var bjudna till familjen Reich tillsammans med familjen Bauer. Efter en god midddag spelade vi ett spel som gick ut på att känna varandra så bra som möjligt. Den enda i det gänget som jag skulle vilja påstå att jag känner rätt bra är Manne, så därför blev det lite mer diskussioner och intressanta samtal. Person A drar ett kort med ett påstående, exempelvis "Skenhelig - låtsas ofta hålla med utan att egentligen göra det". Alla runt bordet ska därefter för sig själva gradera på en skala från 1-4 hurpass bra påståendet stämmer på person A. Även person A ska göra detta. När alla bestämt sig visar alla upp vilken gradering dom valt. Person A's gradering måste stå fast. Dennes uppgift är att försöka övertyga dom andra om att person A's gradering är riktig. Om tillräckligt många av dom andra ändrar gradering till den som person A förespråkar så får person A poäng.

Detta ledde till en hel del intressanta diskussioner. Jag fick kortet "Feg" och graderade mig själv som 3 av 4 på feghet. Dom flesta andra runt bordet graderade mig som 1 eller 2, vilket såklart sporrade en diskussion. Jag vill bestämt påstå att jag är en ganska feg person. Anledningen till att detta kanske inte syns för andra är att dom saker jag väljer att göra är dom saker jag vet att jag är bra eller rent av bäst på. Saker jag är dålig på eller situationer där jag riskerar att hamna i obekväma situationer undviker jag ofta helt och hållet, såvida ingen annan "knuffar på" mig. Antingen ger jag mig fan på att träna för mig själv tills jag är bra på det innan jag visar det för andra, eller så struntar jag i att göra det. Dom andra argumenterade emot genom att säga att en feg person aldrig själv skulle påstå att han var feg.

"Alltid på gott humör" fick jag också, och graderade mig som 3 av 4 även där. Nästan alla andra graderade mig som en 4. Inte ens Manne hade någonsin sett mig på dåligt humör. Jag måste hålla med om att mitt humör är tämligen stabilt, men dom gånger jag är på såligt humör är ju inte när jag umgås med andra. När jag är på dåligt humör är jag oftast hemma för mig själv. När jag är med andra är mitt humör bra och ni ser mig därför inte på dåligt humör.

"Every man has his own courage, and is betrayed because he seeks in himself the courage of other persons." - Ralph Waldo Emerson

Igår när jag bara hade 5 minuter kvar av årets operation dagsverke kom en reporter och fotograf Rolf Jönsson från GA. Dom var ute och letade efter elever som jobbade med något för att samla in pengar, men hade inte hittat någon. Därför nästan flög dom på mig när jag stod och sopade ihop mossa och ogräs som jag och Elin rensat bort mellan stenplattorna på skolbibliotekets terrass. Efter fyra timmars arbete va ja rätt trött men jag lyckades svara på frågorna under den 5 minuter långa intervjun. Nästan en spalt blev det i tidningen. Märk väl att det inte var jag som sade att det hade hållits föredrag i aulan med mera. Något jag undrade när jag läste artikeln var var den Förste Bryntesson tog vägen. Tydligen lyckades dom bara hitta den Andre. ´´´´´´´´´!

När vi för en gångs skull hade GA hemma (ni tror väl inte att jag och mamma skulle ha prenumeration på moderat-tidningen GA?!) passade jag på att göra en snabb jämförelse. I GA stod det att Reinfeldt hade kommit till Gotland för att lära sig hur man skötte ett bageri, och att han som tack fick en påse bröd. I GT stod det att Reinfeldt kom till ön utan några förslag eller löften om förbättringar över huvud taget. Han kom tomhänt och gav sig av med en påse bröd. Alltid trevligt med ovinklade nyheter i våra tidningar.

Igår var jag och kollade på rummet jag ska bo i under sommaren. Det är ganska litet, så det blir nog till att ha ett litet skrivbord och sova på madrass. Internet blir det i alla fall. Familjen sa att vi kunde dra upp en kabel, det var inga problem. För er som är nyfikna så reser jag till Stockholm fredag den 13:e juni, går på Where the Action is den 14:e, reser till Värmland den 15:e, åker tillbaks till Gotland och flyttar in på Gråbo i slutet av juni, börjar jobba den 1:a juli och slutar jobba den 15:e augusti.

"Find a job you like and you add five days to every week." - H. Jackson Browne

Hej!

Jag tänkte göra en insats för alla goda människor där ute som ofta utan att ens veta om det tvingats in i vad Voltaire kallade Den skändliga. Alla som är födda före år 1996 i Sverige och vars föräldrar under den tiden var medlemmar i svenska kyrkan, har utan att kunna göra något åt det tvingats in i svenska kyrkan dom också. Det spelar ingen roll om ni är döpta eller ej.

Vad innebär det då? Jo, det innebär i princip att ni betalar mer i skatt än folk som inte är med i kyrkan. Men tro inte att skatten går till den goda staten och på så sätt tillbaks till oss igen.

Med hjälp av http://www.uturkyrkan.se/ kan ni på någon minut få hjälp med ett formulär som gör att ni om några dagar kan vara fria från kyrkan, fria på riktigt!

Varför betala delar av era intjänade sommarjobbspengar, som ni slitit så hårt för, till något ni kanske inte ens tror på?

En ganska fulländad dag måste jag säga. Satt i ett par timmar och solade och läste på den 30-40-gradiga balkongen i förmiddagssolen. Väldigt skönt och otroligt svettigt. Efter en dusch satt jag en kort stund vid datorn där jag bland annat chattade med Jahmi om tågresa till Värmland. Har verkligen kommit in i en Foo Fighters-period efter att jag gett mig fasen på att försöka lära mig texterna lite bättre inför konserten. Måste säga att dom verkligen har förändrats under sina år. I låtarna på deras tidigaste skivor hör man fortfarande spåren av Nirvana. Det är lite råare, enklare och rakare. Med dom nyare skivorna har dom dock kommit allt längre ifrån sina rötter, dom har absolut inte fastnat i samma spår som en del andra band. I dom nyare låtarna är texterna mer varierade och låtarna mer avancerade.

Efter den lilla datorstunden drog jag ut och cyklade med Andis och Kristina. Kriss överraskade genom att ha en riktigt skaplig cykel faktiskt. Årets godaste hallonsoda bjöd Andis mig på på lännakiosken, och den slank ner snabbt i sommarvärmen. Gamla tågstation aka blå huset var vi vid en stund innan vi drog ner genom öster gravar och nordergravar. Utanför kongresshallen var vi en lång stund och snackade och cyklade lite. Eftersom det inte går att köpa glass med kort på glassbaren fick vi dra till automaten, där Tom gick förbi. Saffran, Lemoncurd och Cacao blev dagens smaker.

Vid fem kom Manne med sin mor Sussie, "plastpappa" Jocke samt Annamaria. Mamma hade gjort två supergoda pajer, en med kyckling, oliver och soltorkade tomater och en annan med spenat och ost. Dom äldre roade sig sedan med att se på mammas gamla "filmisar" (gamla kändiskort från 50- och 60-talet om det är någon som inte vet) medan jag och Manne satt och suckade i soffan då vi inte hade en aning om vem någon var. I övrigt var det mycket trevligt, och vi bokade in en träff med samma personer i Klintehamn nästa söndag.

Nu sitter jag här och tycker det är lite synd att Edvard har sin fest ute på landet. Men jag är väl egoistisk och tänker inte på att folk på landet får det närmare istället.

Juste, vi har väl ingen trafikkunskap på måndag, och det borde väl innebära att vi börjar klockan 1? Någon i E-trion (Elin, Ella, Edvard) som vet?

"Don't be fooled by the calendar.  There are only as many days in the year as you make use of." - Charles Richards

Den mest intensiva perioden detta år vad gäller skolarbete för min del är nu förhoppningsvis avslutad i och med nationella provet i matte B. Som någon annan sa, jag tror det var Hanna, så skulle det vara så otroligt skönt att kunna säga att detta var det sista matteprovet någonsin för min del, men så är det ju inte då man varit dum nog att välja matte C till nästa år..

Provet som jag trodde skulle ta 1,5-2 timmar tog inte mindre än 3 timmar. Efteråt kände jag mig lite vilsen då jag skulle dra till Almedalen med ett gäng som jag inte kunde hitta då dom blivit klara innan mig. När jag väl hade bestämt mig för att gå till matsalen och käka och se om folk var där mötte jag Hanna på cykel. Hon sa att dom andra gått ner mot glassbaren och Almedalen redan och att hon skulle dit nu. Skollunchen byttes alltså ut mot ett besök på glassbaren med Hanna. Jordgubb konjak, champagne-tryffel och kakao blev dom tre glassmakerna som fick äran att ätas av mig idag. Gänget som gått tidigare satt och chillade i solen vid muren längst in i Almedalen och vi gjorde dom sällskap. En lagom stund efter att glassen var uppäten kom John i sin bil. Han hade tagit med typ 4st 500ml glasspaket som vi, med Ellas sax som hon alltid har med sig, delade upp mellan dom som ville ha. Jag lyckades klämma i mig 250ml jordgubbsglass och var minst sagt nöjd efteråt. Skjuts till söder port fick jag av John, och resten av biten gick jag hem.

Efter att ha gjort en liten milkshake/smoothie drog jag ut och cyklade med Andis och Emil som var riktigt pigga och snabba idag. Vi tog lite omvägar förbi bl a Shell, där jag körde i mer luft i min dämpare så det blev lite styvare, och hamnade tillslut vid glassbaren. Jag åt inget, och inte heller Andis, men Emil som redan ätit där tidigare på dagen, tog en trekulors med vanilj, polka och dajm, som jag så duktigt listade ut genom att titta på dom. Nu har jag fått början till en sån där sexig solbränna där mina händer är vita efter cykelhandskarna. Jag får väl offra mig och göra ett lättklätt besök i förmiddagssolen på balkongen i helgen.

Mamma har tydligen bokat in ett hemligt möte med Johns mamma i Hemse på onsdag. Något annat som är värt att nämna är att den förträfflige Edvard fyller 18 imorgon. På lördag blir det fyllefest i bygdegården i något som heter Bara. Det hade varit väldigt trevligt, en ära rent ut sagt, att i alla fall komma en stund och gratulera Edvard medan han är vid medvetande, men om man mot förmodan lyckas hitta ett sätt att ta sig ut dit så är det ändå "no way back home". Jag går därför antagligen miste om det storslagna födelsedagstalet som det ryktas om att Edvard planerar att hålla för besökarna. Jag har mina aningar om hur Edvards tal kommer bli. Det kommer bli som en kjol - tillräckligt långt för att dölja det väsentliga, men tillräckligt kort för att hålla intresset uppe.

Med den analogin avslutar jag detta inlägg och jag ser fram emot morgondagen med tillförsikt, inga större förhoppningar dock.

Det var länge sedan jag läste en bok som slutar när den är på topp. Gårdagen gick till största delen åt till trafikkunskapsplugg, närmare bestämt sju timmar. Så länge har jag aldrig pluggat inför ett prov förut. Tom tyckte det var anmärkningsvärt att jag inte pluggat något innan denna helg eftersom Edvard, Ella och Elin har suttit med det i flera veckor lite då och då.

Vår trafikkunskapslärares sista riktiga lågvattenmärke på skämtväg var när den andra läraren kom in och frågade om han hade någon plan (och syftade på upplägget av provet) och vår lärare svarade typ: "Om jag har en fotbollsplan?

Huckleberry Finn slutade verkligen på topp. Väldigt bra uppbyggd bok måste jag säga. Jag satt och log och småfnissade konstant dom sista 20 sidorna och slog ihop boken med den där speciella känslan man bara får av böcker som slutar oväntat och i glädje. Sista Harry Potter-boken slog jag ihop med känslan av tomhet, det totalt motsatta. Med det inte sagt att Harry Potter är dålig, absolut inte. Jag reflekterar bara över hur olika slut kan påverka en så olika.

Nu kan jag äntligen koncentrera mig till fullo på Kejsaren istället. Att läsa två böcker samtidigt är verkligen jobbigt.

Jag insåg precis hur konstigt det kommer bli med sommarlov snart. Man tar liksom för givet att man träffar alla goa klasskamrater nästan dagligen.. Och Melker ska sitta ute i sin stuga. Och Gustav kanske ska jobba i Figeholm. Emil kommer väl vara i Sanda en del, och Manne i Klintehamn. Säkert är det ännu fler som ska iväg. Själv kommer jag jobba en massa. Fast då kanske jag blir bättre på att ta tillvara på mina lediga dagar.

I lördags fyllde Gustav 18! Jag, Melker, Emma, Gustavs bror Martin och hans mamma Christina fikade hemma hos honom först. Sedan drog alla utom Christina till Kanonen. Där bowlade vi och det var första gången sedan jag körde discobowling där när jag var liten. Dåligt gick det, men jag hade inte förväntat mig något annat. Efter bowlingen blev det Laserdome. Emma kunde varken vara med på bowlingen eller Laserdomen då hon nyligen opererat höften. Skjutandet var riktigt roligt, men inte kunde Kanonen fixa en spelningslista på 30 minuter inte, utan musiken slutade tre gånger. Det går i princip inte att spela utan musik då man hör varenda fotsteg, och säkert 4-5 minuter försvann åt att gå upp och hämnta killen som skötte allting för att han skulle starta musiken. När vi frågade om några kompensationsminuter svarade han att det inte gick! Vilket idiotiskt system. Kul var det i alla fall. Välbehövda pizzabullar och korv hos Gustav blev det efteråt.

På lördagskvällen gick jag, Gustav och Martin till borgen för att fira vidare. Då Martin ibland jobbar på borgen kom vi in gratis. Gustav hade hinkat fyra starköl hos Martin innan, och när vi kom till baren bjöds Gustav på en drink efter att Martin talat om att Gustav fyllde år för bartendern. Vi gick till nästa bar och precis då Gustav druckit upp den första serverades en annan. Vid tredje baren fick han något litet och starkt som han fick skölja ner med  en stor stark. Martin dricker ingenting sedan typ två år tillbaks, och jag var också nykter. Roligt hade vi ändå när Pumpbolaget spelade. Det blev både Hellacopters, Foo Fighters och Iron Maiden, och efteråt var vi helt hesa efter att "sjungit"(läs skrikit) med i texterna. Gustav var klart berusad, men han blev aldrig dålig, bara glad. Tur var väl de, annars hade det inte blivit någon fin avslutning på 18-årsdagen.

"A classic is a book that has never finished saying what it has to say." - Italo Calvino

Helt okej majbrasa i gravarna faktiskt. Jag, Nils, Melker, Renée, Alba, Inga och Evert var där. Mötte Johan och Patrick, och Johan kände sig tvungen att påpeka att han inte var full :)

Jag, Nils och Melker pallrade oss hem till mig. Efter lite musik och Youtube såg vi Rambo IV. Filmen avvek en hel del från dom andra Rambo-filmerna jag sett. Vackra miljö-vyer blandades med en del överdrivet (eller bara verklighetstroget) splatter. Stallone är lika tuff, kall och okänslig som vanligt. Filmen behandlade i alla fall ett seriöst och aktuellt ämne.

Framåt klockan två på natten bestämde vi oss för att kasta lite basket. Efter ett tag gav vi upp. Nils sov över här då bussarna till Roma inte går alltför tätt.

Jag mindes att Björn tipsat om 1:a maj-tåg med vänsterpartiet vid 11 på södertorg. Jag och Nils drog dit och Björn kom efter ett tag. Vid halv 12 tågade 97 personer genom stan till Solberga ropandes slagord som "Stoppa Anders Borg i en papperskorg!", "Inga pigor till överklassen, dom kan städa dom egna dassen!", "Vi är många, vi är starka, krossa rasismen nu!", "Vi vill ha sex, vi vill ha sex, vi vill ha sex timmars arbetsdag!" och "Rika här, fattiga där; marknadshyror - en dålig affär!". Efter två rätt bra tal blev det fika i Solbergas matsal. Björns mamma Brittis gav mig lite cred för min fina vänsterpartiet-tröja som jag fick för några år sedan när jag och Manne sålde sockervadd på almedalsveckan åt vänsterpartiet.

Lite senare drog jag och Nils ut och cyklade. I gravarna gjorde jag årets första lite mer ordentliga vurpa, även om jag inte fick mer än några små skråmor. Jag landade lite snett från ett 1,7m-dropp och framhjulet tappade fästet i det gröna gräset så jag for omkull. Vid halv 3 var vi på strandpromenaden och kom på att vi skulle vara på Roxy vid 3. Innan dess var vi tvugna att ta oss hem förbi mig och lämna cyklarna. Fort som tusan drog vi upp för alla backar och svetten rann när vi äntligen kom hem. Tvätta sig under armarna, byta om, och sedan dra ner till Roxy. Där bjöds vi på gratis mat av föreningen Gotlands Svarta Får och några band spelade. Vi tyckte GSF var lite väl generösa så jag och Nils gav dom lite pengar. Då kunde vi också ta påfyllning med gott samvete.

 "Om Jesus kunde göra vin till vatten..."- Anna-Maria Bauer